HLR och resefnatt

Idag har jag varit på HLR-utbildning (hjärt-& lungräddning). Har aldrig varit på någon innan så jag tänkte att det kunde vara bra att få lite mer hum om det. Men jag vet i tusan hur jag skulle reagera om en människa föll ihop framför mig. Känns ju skitläskigt att trycka ner bröstet så där. Fyra-fem centimeter ska man ner! =S Gick väl an på en docka där det klickade till om man var tillräckligt djupt. Men vi kunde inte låta bli att skratta några gånger. Det kändes asfånigt att känna om dockan andades (vilket den såklart inte gjorde) och att låtsas ringa till SOS via en papperstelefon. :P Visste ni förresten att man inte säger framåtstupa sidoläge längre utan stabilt sidoläge?

Nästa helg åker Thomas till Karlstad för att se SM-finalen i amerikansk fotboll och kanske själv spela flaggfotboll. Jag tycker det låter som det man spelade på gympan i skolan när man skulle sno varandras svansar. Fast det här är såklart lite mer invecklat.

Och i slutet av augusti åker han till London för att se en NFL-match (amerikansk fotboll). Min pojk blir berest i höst.
Kommentarer
Postat av: Birgitta

HLR är bra att kunna, men visst känns det fånigt? När jag gick kursen i våras så frågade jag "måste man trycka så hårt? Tänk om man bryter revbenen på personen?" Det givna svaret är ju naturligtvis att det spelar ju ingen roll. Levande med brutna revben är ju helt klart bättre än död med hela revben. Men nog trodde jag att det fortfarande hette framstupa sidoläge.

2010-09-08 @ 19:59:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback