I torsdags kväll var jag så himla lycklig. Efter ett par trasiga glaskupor och ett evigt väntande hänger nu taklampan över matsalsbordet uppe. Det blev så himla bra! Till och med Thomas gillar den. ;) Jag hittade lampan på Gekås för endast några ynka hundralappar. "Där ser du att en lampa inte behöver vara dyr", gillar min sambo att påpeka och hänvisar till den första lampan som var sönder och aldrig kom och kostade betydligt mer. :P Nu är det bara de helt okej, men fula stolarna som ska bytas ut någon gång i framtiden. Behöver en pianopall också. Frågan är om den ska vara svart eller vit...

Det ska bli ett bostadsområde bakom vårat hus och det har vi vetat om länge. För cirka två veckor sedan började de ta ner träd och shit vad konstigt det såg ut vid "fårarundan" som jag brukar gå ibland. Vi tänke "nu kommer de nog inte närmare, det är lagom avstånd nu". I fredags när jag kom hem fick jag världens chock. Det började när jag svängde in på gatan och tyckte det såg glesare ut bland träden. Jag kom lite längre upp och utbrast för mig själv "vad i helvete". Nä jag kom fram till vårat hus var jag tvungen att gå till baksidan och bara stirra en stund. Skogen var väck! Jösses vad konstigt det såg ut. Bara några några träd kvar mellan oss och det skövlade området. Men det är bara att försöka se det positivt. Inbrottsrisken borde minska, det blir ett helt annat ljus här inne och vi kommer få se mer av vårsolen. Nu återstår det att se när det ska börja ploppa upp hus.