Igår fyllde älsklingen år och det firades med pompa och ståt. Eller inte. Vi bjöd över mamma, pappa och Andreas (Sandra jobbade tyvärr), på lite mat och tårta i all enkelhet. Tacos och chokladtårta, som var så mättande att vi knappt orkade äta upp våra bitar. ;)

 

Eftersom han aldrig önskar sig något i present och min fantasi tröt den här gången förde jag över 500 kronor till hans konto, så får han köpa vad han känner för. Jag gav honom en puss och sa att jag hade gjort det och hans svar blev följande:

 

 

Helt allvarlig var han och jag bara stirrade på honom.

 

 

Haha, det visade sig att vi pratade om olika saker. Han trodde att jag bara fört över pengar mellan hans egna konton eftersom vi pratat om det. Så han var nöjd, trots allt. ;)

Första jobbveckan efter semester är snart avklarad. Känns skönt att starta med en 4-dagarsvecka för det ÄR segt att gå upp så där tidigt alltså. Är som en zombie när jag kommer hem och det MÅSTE ändras. Nästa vecka är det jag som ska komma igång med min hemmaträning som haft ett litet uppehåll över semestern. Och snart blir det simning på måndagar igen. 

 

Jag har med andra ord inte haft så mycket för mig mer än jobb. I onsdags, när jag var ledig, blev det ett besök hos frisören. Endast slingning, ingen klippning. Jag blev ännu lite ljusare i huvudet. Måste ju testa att vara blond en gång i livet, men vet inte hur ljust jag vågar göra det. Men lite till blir det åtminstone nästa gång. Blir det katastrof  är det ju bara att göra det mörkare igen. ;)

 

Den sista semesterdagen har spenderats i en bil. Jag och Thomas hängde med mamma och pappa på en dagsutflykt till Lysekil och Orust. SMHI hade lovat oss sol och fint väder. Ja, men eller hur. Moln, moln och åter moln. Slår vad om att det varit strålande sol här hemma hela dagen bara för att vi gav oss iväg. Vi fick åtmonstone lite strålar på oss mot slutet när vi äntligen hittat någonstans att äta. På Harry's i Stenungsund. Supergoda revben med pommes, sallad, bbq-sås och coleslaw slank ned.

 

I morgon börjar vardagen igen. Semestern är slut och det hade verkligen inte skadat att vara ledig ett tag till, men någon ångest för att börja jobba igen har jag inte för det känns fortfarande inte som om jag ska göra det i morgon. Knasigt. Det enda jag vet är att jag nog kommer vara megatrött framåt förmiddagen med tanke på hur tidigt jag ska upp. Snark. 04.30 ringer klockan. 

 

Och så tidigt kommer den ringa i stort sett varje dag, för vet ni vad, jag har fått fler egna, fasta timmar! Inte långt från heltid. Äntligen! Det känns som en rejäl lättnad. Jag slipper jaga tider och säga ja till alla förfrågningar. Framtida husköp känns inte längre lika hemskt och ja... En lättnad helt enkelt. 

 

Summa sumarum, jag har haft en riktigt bra och skön semester och ser redan fram emot nästa. ;)

Idag är jag golfänka. Thomas hoppade in som ersättare i en välgörenhetstävling, så jag lär inte se mycket av honom idag. Kanske en stund efter tävlingen innan han ska iväg på tillhörande fest efteråt. Men det betyder egotid och jag får ha tv:n helt för mig själv och se precis vad jag vill. Lyx! Just nu lutar det åt en Entourage-kväll med lite onyttigheter till. 

 

Tyvärr suger vädret idag. Det har varit fint hela veckan och ska bli det i morgon igen, men just idag ska det naturligtvis pissa från himlen som bara den. Tråkigast för golfspelarna. Och min planerade promenad till stan skiter jag i som det ser ut nu.

 

I torsdags åkte vi till Göteborg för att spana in Sverige i flaggfotbolls-VM. Första matchen var mot USA och Sverige kördes över totalt. De kunde varken passa eller ta emot bollar av någon anledning. Samma sak hände mot Canada tre timmar senare. Katastrof! :P Mellan matcherna åkte vi iväg till Bäckebol och Dormy för att Thomas ville shoppa golfprylar. Sagt och gjort! Han kom hem med två par byxor, sockar och peggar. Fasen vad golfkläder är dyra! Att ta motorvägen tillbaka till parkeringshuset var inte att tänka på. En kranbil hade kilats fast inne i Tingstadtunneln och köerna ringlade sig långa med två körfält avstängda. Tacka vet jag GPS i mobilen. Vi undkom köerna och kom i god till till matchen. Vi orkade inte stanna kvar och se den tredje och sista matchen för dagen utan åkte hem, nöjda och belåtna.

 

Sverige förlorade precis OS-finalen mot Frankrike med 22-21. Ett ynkapynka skitmål! Det är någon förbannelse över Sverige och OS-finaler. Det måste det vara. 1992, 1996 och 2000 hände samma sak. Silver. Sedan dess har de inte varit i närheten av någon final förrän nu. Men det är inget att gråta över. Ingen trodde att de skulle ta sig så långt och ett silver känns nästan som ett guld just nu. Och det känns riktigt fint.

 

Nu är OS över. I morgon väntar det riktiga tv-livet igen. Och jag har fortfarande semester. En hel vecka till. Måste jag ens säga att det känns helt underbart?

 

Första rundan av torsdagens minigolfspelande gick inte enligt planerna. Kom som synes på tredje plats. Jag sumpade det totalt på de sista hålen. Men till andra rundan skärpte jag till mig och vann! 

 

Att vinna var lite av min grej uppe i Stockholm. Jag vann 5-kampen, en minigolfrunda och spöade Lisbeth i korsordspelet gång på gång. En riktigt härlig känsla. ;)

Onsdagen i Stockholm spenderades inne i stan. Först tog vi oss en sväng runt Drottninggatan och Hötorget för lite shopping. Men i vanlig ordning blev inte plånboken mycket tunnare. Min hjärna får total provvägran när det är mycket folk och slutrea så det blev bara fem par sockar och ett vitt baslinne som ändå inte passade som jag tänkt mig.

 

Efteråt mötte vi upp Lisbeth på Gröna Lund för lite femkamp, där jag mosade dem totalt. Jag vann 3 grenar och delade en vinst med Thomas. Då var jag rätt nöjd. ;) 

 

Jimmy Cliff uppträdde på kvällen. Hade ingen aning om vem han var när Lisbeth frågade om vi skulle gå och se honom. Men en sökning på Spotify visade att jag kände igen några låtar trots allt. Bra stämning och sköna raggaetoner!

 

 

När de inte skrämde skiten av folk som kom ut på balkongen gjorde de sköna moves till musiken från scenen. Riktigt underhållande! Både att se alla vettskrämda människor och danserna. Thomas försökte få in mig i Spökhuset, men jag totalvägrade. Det vill till mycket om jag ska in i det där mörkret med läskiga typer.

 

Igår när vi åkte hem från Stockholm mötte vi upp Andreas, Sandra, mamma och pappa på Mantorp Park utanför Linköping. Andreas, taggad till tusen, skulle äntligen få köra sportbilar på bana och landsväg, som han fick av familj och släkt i födelsedagspresent. Det var i alla fall vad vi trodde. Väl där visade det sig att Liveit, där upplevelsen var köpt, bokat in honom på fel grej. Kul att ha åkt upp dit helt i onödan. Snacka om antiklimax! 

 

Ett besviket gäng, som fick nöja sig med lite medtagen fika på en rastplats utmed E4:an.

 

Den senaste veckan har vi befunnit oss hos Lisbeth och Max i Stockholm. Ett välbehövligt miljöombyte några dagar.

 

I tisdags tog vi båten ut till Sandhamn i Stockholms skärgård. Efter 2 timmar och 15 minuter steg vi iland på ön. Långbyxor hade varit att föredra för det blåste kallt som tusan. Men en riktigt fin ö. Vi började traska runt i den mysiga omgivningen.

 

 

Målet var stranden på nedersta bilden ovan och vi gick och gick och gick. Vi tog inte den närmsta vägen dit inte. Nejdå, vi ville ju se oss om så vi började gå åt motsatt håll till skillnad mot alla andra och hamnade i blåbärsskogen. Hur mycket blåbär som helst och vi är inte kräsna utan började smaska i oss hej vilt. Gott!

 

 

Vi stannde på Sandhamn i fem timmar, vilket räckte alldeles utmärkt, innan vi tog båten tillbaka till storstan. Väl där läste vi att Stockholm haft värsta regnkaoset. Snacka om att fly fältet i rätt tid. ;)